Tänk, i morgon är det 1:a november. Vart tog alla månader vägen? Snart är det ju dags att handla julklappar och fundera vad man ska göra på nyårsafton.
Går just ofta omkring med ett leende på läpparna hela dagarna. Har faktiskt inte mått så här bra på otroligt länge. Längtar så efter att han ska landa på Arlanda. Då ska de tydligen åka direkt till Livgardet för att avsluta missionen där. Bara tanken på att inte få möta upp honom på flygplatsen, utan vänta till nästa dag, när jag ändå är i Stockholm, ja det känns helt grymt.
Har självklart tagit ledigt från jobbet så att jag kan åka ut till medaljcermonin.
Upplever som om jag flyger på små rosa moln just nu...
onsdag 31 oktober 2007
söndag 28 oktober 2007
071028 Telefonsamtal
Just nu pratar vi nästan varje dag. Ibland bara kort, men ibland långa och mysiga samtal. Igår när han ringde så var jag iväg till tvättstugan för att tvätta. Här hemma får vi ju tvätta själva och inte som i Afghanistan där de har personal som tvättar åt dem. I vilket fall så hade jag ingen tid att prata med honom utan var tvungen att sköta mitt. Fick senare på kvällen dåligt samvete. Det kändes som jag inte "var där" för honom.
För det mesta så hör man sorlet från folk runt omkring som pratar med nära och kära. Nu när campen fylls med nya soldater, så märker man tydligt på fördröjningen att många ringer samtidigt och att belastningen är hög. Kommer så väl ihåg när min pojkvän ringde mig för första gången från campen. Det var så svårt att föra en konversation pga fördröjningen, men idag märker jag den knappt i och med att vi vant oss. Jag minns även att vi inte kunde prata så länga pga att det var så varmt i telefonhytten att han var tvungen att gå där ifrån. Nu har vädret ändrats och soldaterna tycker att det är kallt på kvällarna.
Nu är det snart söndag kväll. Inatt ändrade vi till vintertid, vilket innebär att det nu skiljer 3,5 timme om man jämför med Afghanistan.
Hoppas han ringer snart...
För det mesta så hör man sorlet från folk runt omkring som pratar med nära och kära. Nu när campen fylls med nya soldater, så märker man tydligt på fördröjningen att många ringer samtidigt och att belastningen är hög. Kommer så väl ihåg när min pojkvän ringde mig för första gången från campen. Det var så svårt att föra en konversation pga fördröjningen, men idag märker jag den knappt i och med att vi vant oss. Jag minns även att vi inte kunde prata så länga pga att det var så varmt i telefonhytten att han var tvungen att gå där ifrån. Nu har vädret ändrats och soldaterna tycker att det är kallt på kvällarna.
Nu är det snart söndag kväll. Inatt ändrade vi till vintertid, vilket innebär att det nu skiljer 3,5 timme om man jämför med Afghanistan.
Hoppas han ringer snart...
fredag 26 oktober 2007
071026 Mejl från anhöriga
Blev totalt lyrisk idag. Gick i mina egna tankar på väg hem från jobbet och där ser jag en kille klädd i sandfärgad uniform. Om någon tittat på mig just då så hade de nog undrat vad som pågick i mitt huvud för ett stort leende spred sig över mitt ansikte. Jag var nästan på väg och gå fram till honom och fråga när han ska rotera. Bara tanken på att han är en av de som ska åka iväg och byta av min pojkvän värmer mitt hjärta.
Just nu är det många som mejlar till mig. Det är många som vill ha stöd när de ska skicka iväg sitt barn, sin sambo, vän eller kollega till utlandstjänst. Jag försöker svara efter bästa förmåga.
Många vill ha kontakt med folk i samma situation. Jag kände precis likadant för ca 7 månader sedan. Allt var främmande och förknippat med oro och ängslan, så jag vet hur ni känner...
Just nu är det många som mejlar till mig. Det är många som vill ha stöd när de ska skicka iväg sitt barn, sin sambo, vän eller kollega till utlandstjänst. Jag försöker svara efter bästa förmåga.
Många vill ha kontakt med folk i samma situation. Jag kände precis likadant för ca 7 månader sedan. Allt var främmande och förknippat med oro och ängslan, så jag vet hur ni känner...
torsdag 25 oktober 2007
071025 "ta hem våra svenska soldater"
En kille kom in i min pappas affär och skulle shoppa lite. Det visade sig rätt snart att han om ca två veckor skulle åka iväg till Afghanistan. Tidigare har jag aldrig kommit i kontakt med folk som ska göra eller har gjort utlandstjänst, men nu dyker de upp lite över allt.
Tjejen på min kurs som varit iväg på mission två gånger sa något här om dagen som jag tyckte var intressant. Hon hade reagerat över att man ibland kan läsa i tidningen " skicka inga svenska soldater till XXX" eller "ta hem våra svenska soldater från XXX". Hennes kommentar var: Det som de hela tiden glömmer bort är att vi aktivt valt att åka. Det är ingen som tvingat oss, utan vi vet vad vi ger oss in på och vilka risker det innebär.
Jag kan hålla med om att när man läser i tidningarna så tror man att soldaterna är ofrivilligt ditskickade, men riktigt så är det ju inte här i Sverige.
Träffade dock en tjej från USA under min semester, som hade sin man i Irak. De gifte sig och fyra månader senare blev han inkallad för att åka iväg en andra gång till Irak. Hon var otroligt ledsen och rädd.
- Jag är så glad över att jag snart kan lägga denna "erfarenhet" bakom mig!
Tjejen på min kurs som varit iväg på mission två gånger sa något här om dagen som jag tyckte var intressant. Hon hade reagerat över att man ibland kan läsa i tidningen " skicka inga svenska soldater till XXX" eller "ta hem våra svenska soldater från XXX". Hennes kommentar var: Det som de hela tiden glömmer bort är att vi aktivt valt att åka. Det är ingen som tvingat oss, utan vi vet vad vi ger oss in på och vilka risker det innebär.
Jag kan hålla med om att när man läser i tidningarna så tror man att soldaterna är ofrivilligt ditskickade, men riktigt så är det ju inte här i Sverige.
Träffade dock en tjej från USA under min semester, som hade sin man i Irak. De gifte sig och fyra månader senare blev han inkallad för att åka iväg en andra gång till Irak. Hon var otroligt ledsen och rädd.
- Jag är så glad över att jag snart kan lägga denna "erfarenhet" bakom mig!
tisdag 23 oktober 2007
071123 Avundsjuk
Blev så otroligt avundsjuk i morse. Var på väg till jobbet och stötte på min granne med hans nya tjej. De träffades strax efter att jag träffade min pojkvän. Så nu på morgonen kom de hand i hand och såg så otroligt förälskade ut.
Själv så känns det som om jag delade min pojkvän med någon. Han kommer till mig när det passar honom och när någon annan bestämt att det är okej. Sen när vi har det som bäst och jag börjar vänja mig vid att ha honom vid min sida, ja då åker han tillbaka till sin andra "partner".
Sanningen är ganska tydlig...jag vill också ha honom vid min sida, vakna upp tillsammans och gå hand i hand på morgonen på väg till jobbet...
Kanske blir min dröm en sanningsdröm?
Själv så känns det som om jag delade min pojkvän med någon. Han kommer till mig när det passar honom och när någon annan bestämt att det är okej. Sen när vi har det som bäst och jag börjar vänja mig vid att ha honom vid min sida, ja då åker han tillbaka till sin andra "partner".
Sanningen är ganska tydlig...jag vill också ha honom vid min sida, vakna upp tillsammans och gå hand i hand på morgonen på väg till jobbet...
Kanske blir min dröm en sanningsdröm?
söndag 21 oktober 2007
071021 Osäkerheten kommer krypande
Ena dagen är toppen och andra botten. Känner mig idag så långt ifrån honom. Längtar efter en varm kram, att få se honom i ögonen och ha honom nära. Har suttit ensam ikväll i soffan och tittat på TV. Jag vet att det inte är allt för många dagar kvar tills han är hemma hos mig.
Oroar mig inför framtiden. Kommer vi verkligen bli så lyckliga tillsammans som vi hoppas? Är han rätt för mig? Är jag rätt för honom? Helt plötsligt så inser jag hur lite tid vi verkligen har spenderat tillsammans. Är det rätt att bli sambos så snart?
Igår pratade jag med en vän som jobbar inom försvaret. När jag sa att min pojkvän inte kommer åka på fler missioner och att han känner sig"klar" med dessa resor så skrattade hon nästan åt min kommentar. Hon har så många kollegor som åker gång efter gång trots att de har familj här hemma. Jag har verkligen sagt till honom vad jag vill och vad jag känner, så jag hoppas verkligen att han står fast vid sitt ord även fem år från nu.
Vi har ju pratat en massa i telefonen och försökt berätta och förklara hur vi tänker och hur vi resonerar i olika situationer, allt för att lära känna varandra bättre. Sanningen är dock att handlingen säger mer än ord. Jag hoppas innerligt att han är den person som han berättat om i telefonen.
Inser att jag börjar få kalla fötter...
Oroar mig inför framtiden. Kommer vi verkligen bli så lyckliga tillsammans som vi hoppas? Är han rätt för mig? Är jag rätt för honom? Helt plötsligt så inser jag hur lite tid vi verkligen har spenderat tillsammans. Är det rätt att bli sambos så snart?
Igår pratade jag med en vän som jobbar inom försvaret. När jag sa att min pojkvän inte kommer åka på fler missioner och att han känner sig"klar" med dessa resor så skrattade hon nästan åt min kommentar. Hon har så många kollegor som åker gång efter gång trots att de har familj här hemma. Jag har verkligen sagt till honom vad jag vill och vad jag känner, så jag hoppas verkligen att han står fast vid sitt ord även fem år från nu.
Vi har ju pratat en massa i telefonen och försökt berätta och förklara hur vi tänker och hur vi resonerar i olika situationer, allt för att lära känna varandra bättre. Sanningen är dock att handlingen säger mer än ord. Jag hoppas innerligt att han är den person som han berättat om i telefonen.
Inser att jag börjar få kalla fötter...
fredag 19 oktober 2007
071019 Hemma igen!
För några dagar sedan kom jag hem från min resa. Det var ett kallt Sverige som mötte mig på flygplatsen och idag har jag tagit fram min nyinköpta vinterjacka.
Det har varit otroligt skönt att få komma hemifrån ett tag. Jag fungerar så att när jag åker iväg hemifrån och vardagen så inser jag vad som är viktigt för mig och vilka projekt som jag vill ta tag i när jag kommer hem. Det leder till ny energi och längtan att vilja utföra saker och ting.
Jag har just nu svårt att förstå att missionen strax är slut. Det känns helt enkelt osannolikt och overkligt. Tänk att vår kärlek har klarat sig igenom denna prövning. Igår när vi pratade i telefonen så kändes allt så otroligt bra mellan oss. Det jag verkligen kommit fram till är att jag vill bli sambo! Jag vet inte ännu hur vi fixar med allt det praktiska, men det löser sig. Det enda jag kan fokusera på nu är att han om dryga 2 veckor sitter på flygplanet hem till Sverige.
Det har varit otroligt skönt att få komma hemifrån ett tag. Jag fungerar så att när jag åker iväg hemifrån och vardagen så inser jag vad som är viktigt för mig och vilka projekt som jag vill ta tag i när jag kommer hem. Det leder till ny energi och längtan att vilja utföra saker och ting.
Jag har just nu svårt att förstå att missionen strax är slut. Det känns helt enkelt osannolikt och overkligt. Tänk att vår kärlek har klarat sig igenom denna prövning. Igår när vi pratade i telefonen så kändes allt så otroligt bra mellan oss. Det jag verkligen kommit fram till är att jag vill bli sambo! Jag vet inte ännu hur vi fixar med allt det praktiska, men det löser sig. Det enda jag kan fokusera på nu är att han om dryga 2 veckor sitter på flygplanet hem till Sverige.
lördag 13 oktober 2007
071013 Semester kommentarer
Har antligen fatt chansen att satta mig ner och skriva nagra rader.
Allt ar toppen har pa semestern. Jag njuter av det fina vadret, av allt trevligt folk jag traffar och av allt det vackra som jag besoker.
Jag trodde det skulle kannas tufft nu de sista veckorna, men jag mar toppen. Den storsta anledningen till det ar att jag har det trevligt och inte hinner tanka massa jobbiga tankar. Jag har aven inte tillgang till internet, sa jag har ingen aning om det varit oroligt i Afghanistan eller inte den sista tiden. Det skona med att vara pa semester ar ju just det att man inte laser tidningarna och far hora om allt jobbigt som hander varlden over, ibland ar det bara sa skont att komma ifran allt.
Jag har inte haft mojlighet att lasa mina mejl sa ofta, men for det mesta har jag haft ett kort mejl i inkorgen fran Afghanistan. Det ar klart ovant att inte fa prata och hora hans rost.
Nar han skriver saker som att han saknar mina morgonmejl och langa kvallssamtal, da far jag lite daligt samvete att jag faktiskt valt att aka ivag. Jag forsoker da saga till mig sjalv att vi faktiskt har hela livet framfor oss.
Normalt hade nog saker som jul och nyar inte varit sa viktigt att planera i oktober. Men just nu for oss kanns det ortoligt nara. Beslut som vems familj vi ska var hos under julen och dyl. maste bestammas, inte for att det ar brottom med detta, men det kanns sa otroligt bra att fa planera nagot tillsammans.
Hoppas verkligen att den sista tiden pa missionen flyter pa i samma takt och att han snart ar hemma hons mig...
PS. P-P, som skrev i gastboken, du anar inte hur glad jag blev av dina rader. Skont att fa hora om andra som befinner sig i liknande situation och som verkligen utvecklar forhallandet under missionens gang. DS.
Allt ar toppen har pa semestern. Jag njuter av det fina vadret, av allt trevligt folk jag traffar och av allt det vackra som jag besoker.
Jag trodde det skulle kannas tufft nu de sista veckorna, men jag mar toppen. Den storsta anledningen till det ar att jag har det trevligt och inte hinner tanka massa jobbiga tankar. Jag har aven inte tillgang till internet, sa jag har ingen aning om det varit oroligt i Afghanistan eller inte den sista tiden. Det skona med att vara pa semester ar ju just det att man inte laser tidningarna och far hora om allt jobbigt som hander varlden over, ibland ar det bara sa skont att komma ifran allt.
Jag har inte haft mojlighet att lasa mina mejl sa ofta, men for det mesta har jag haft ett kort mejl i inkorgen fran Afghanistan. Det ar klart ovant att inte fa prata och hora hans rost.
Nar han skriver saker som att han saknar mina morgonmejl och langa kvallssamtal, da far jag lite daligt samvete att jag faktiskt valt att aka ivag. Jag forsoker da saga till mig sjalv att vi faktiskt har hela livet framfor oss.
Normalt hade nog saker som jul och nyar inte varit sa viktigt att planera i oktober. Men just nu for oss kanns det ortoligt nara. Beslut som vems familj vi ska var hos under julen och dyl. maste bestammas, inte for att det ar brottom med detta, men det kanns sa otroligt bra att fa planera nagot tillsammans.
Hoppas verkligen att den sista tiden pa missionen flyter pa i samma takt och att han snart ar hemma hons mig...
PS. P-P, som skrev i gastboken, du anar inte hur glad jag blev av dina rader. Skont att fa hora om andra som befinner sig i liknande situation och som verkligen utvecklar forhallandet under missionens gang. DS.
fredag 5 oktober 2007
071005 Pa semester
En kort halsning:
Nu befinner jag mig utomlands pa semster. Sa har finns det ont om vissa vokaler pa tangentbordet. Mejlkontakten gar lite si och sa, da jag inte har mojlighet att lasa mina mejl sa ofta.
Tank, om cirka en manad kommer han hem. Det ar helt otroligt att missionen snart ar slut och att var karlek har klarat denna provning. Trots att jag ar pa resande fot sa finns han som mest i mina tankar. Langtar helt galet efter att fa traffa honom igen.
Nu befinner jag mig utomlands pa semster. Sa har finns det ont om vissa vokaler pa tangentbordet. Mejlkontakten gar lite si och sa, da jag inte har mojlighet att lasa mina mejl sa ofta.
Tank, om cirka en manad kommer han hem. Det ar helt otroligt att missionen snart ar slut och att var karlek har klarat denna provning. Trots att jag ar pa resande fot sa finns han som mest i mina tankar. Langtar helt galet efter att fa traffa honom igen.
onsdag 3 oktober 2007
071003 Semester
Allt är bra! Vi sitter och pratar om kvällarna och drömmer oss in i framtiden. Det är ju inte så många veckor kvar nu och jag längtar. Reagerade på en sak som han sa här om kvällen...han pratade om sin sista leave och när han skulle åka hem (tillbaka) och syftade då på Afghanistan och inte Sverige. Det gjorde lite ont i hjärtat att han känner sig lite rotlös just nu.
Stortrivs på jobbet. Har massor att göra så jag har fått dra ner på min tid vid datorn. Sitter man som jag vid datorn hela dagen på jobbet, så är man ju inte så jättesugen att sitta framför datorn även på kvällen. En tjej på jobbet har en pojkvän som ofta jobbar utomlands och hon förstår hur det är att vara ifrån sin Älskling. Det är skönt att få ventilera sina tankar med någon som förstår.
Åker nu iväg på semester. Vet inte om jag kommer ha någon chans att skriva något i bloggen. Det kommer bli jobbigt att inte ha någon telefonkontakt med min pojkvän, men jag hoppas det går bra. Ska försöka skicka lite bilder till honom när jag är på resande fot.
Stortrivs på jobbet. Har massor att göra så jag har fått dra ner på min tid vid datorn. Sitter man som jag vid datorn hela dagen på jobbet, så är man ju inte så jättesugen att sitta framför datorn även på kvällen. En tjej på jobbet har en pojkvän som ofta jobbar utomlands och hon förstår hur det är att vara ifrån sin Älskling. Det är skönt att få ventilera sina tankar med någon som förstår.
Åker nu iväg på semester. Vet inte om jag kommer ha någon chans att skriva något i bloggen. Det kommer bli jobbigt att inte ha någon telefonkontakt med min pojkvän, men jag hoppas det går bra. Ska försöka skicka lite bilder till honom när jag är på resande fot.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)