070925 Tyst i telefonen

Har nu påbörjat mitt nya jobb. Det är skönt att få ett liv igen med arbetsuppgifter och kollegor. Jag har verkligen blivit väl omhändertagen vilket är skönt då det alltid är lite jobbigt att vara den som kan minst på företaget.

Har inte hört så mycket från min pojkvän de sista dagarna. Han har varit iväg på en längre "resa", så jag får helt enkelt sitta och vänta på att telefonen ska ringa.

Längtar något helt galet efter att missionen ska vara slut, men nu räknar jag veckor... och inte månader!

070920 Jobb och Afghanistanfilm

Har suttit som klistrad vid TV:n när det i kväll var ett program som handlade om 3 tjejer som gjorde mission i Afghanistan. (FS12 gissar jag) Jag totalt sög in omgivningen. Hur campen såg ut, hur de blev bemötta av befolkningen och vilket kamratanda de verkade ha i gruppen. Tror att det leder till att fler tjejer fick upp ögonen för utlandstjänst, då man fick en väldigt positiv bild av deras mission trots den oro som finns i landet.

Fick idag det glada beskedet att jag har ett nytt jobb att gå till på måndag. Så nu blir det först lite jobb, sedan semester och några veckor efter det så kommer HAN hem, helt underbart!

070919 Bombattentat - igen!

Har faktiskt inte så mycket att skriva i bloggen just nu, vilket innebär att jag mår bra och att det är förhållandesvis lugnt i Afghanistan. Igår blev en finsk patrull utsatt för ett bombattentat. Tydligen hade allt gått "bra". Denna gång så blev jag faktiskt inte så upprörd och stressad som jag blivit vid tidigare incidenter. Kanske jag har vant mig vid att det händer saker då och då?

Nästa leave börjar närma sig och jag har bestämt mig för att åka bort. Bokade resan härom dagen. Tänk det är faktiskt bara ca 7 veckor kvar på missionen. Det tråkiga med att jag åker iväg är att han inte kan ringa mig, men jag har gjort mitt val och vi får använda oss av mejlen i stället. Jag vet att han blev ledsen över att jag inte kommer att vara hemma under hans sista leave, men jag känner att jag har ett behov av att åka iväg och göra något kul och jag tror inte han är så ressugen när han kommer hem.

070918 Pratsugen

Pratade med honom ikväll, jääätteläänge! Han var ovanligt pratsugen ikväll, kan det ha att göra med en viss hemlängtan? Har insett att jag nu vant mig vid att ha en "telefonpojkvän". Han kommer hem "snart" och jag längtar, men trots det så mår jag jättebra just idag. Kanske är det för att de ringde från det jobbet som jag var på intervju hos tidigare idag och frågade efter mitt löneanspråk? Jag lovade att återkomma i morgon med svar.

070918 Missionseparation påbörjad!

Har nu blivit expert på att gå på intervjuer. Dock har ingen intervju resulterat i något jobb ännu... det företaget som jag var hos idag verkade lovande, så vi får se hur det blir?

I Afghanistan verkar allt lugnt, men det är tydligt att soldaterna är rätt slitna. Jag tror att den sista leaven blir bra mycket lugnare än de tidigare.

Igår när vi pratade kände han sig lite ledsen över att missionen snart är slut. Jag förstår det på ett vis. Först bestämmer man sig att söka, sedan får man veta att man är antagen, sedan är det dags för "träning" och tillslut ger man sig iväg. Det är en lång tid av förberedelser och att psykiskt ställa in sig på att leva ett väldigt annorlunda liv än det man är van vid här hemma. Han har träffat många nya vänner och en del kommer han kanske aldrig träffa igen. Andra vänner kommer förhoppningsvis jag få träffa när de äntligen landar på svensk mark.

070915 Mejl

Sov riktigt gott i natt, trots omständigheterna. Vaknade vid 05.00 på morgonen och funderade på att sätta på datorn och se om det kommit något nytt mejl, men valde att vänta till 08-tiden. Där i inboxen fanns det ett mejl från Afghanistan.

Tydligen hade inte deras modem fungerat och han hade ringt hem så pass tidigt att jag inte hade hunnit hem ännu. Så vi missade varandra helt enkelt.

Har inte fått något samtal idag och vet inte om jag kommer få något?

Har fått en lite idé i mitt huvud och det är att jag kanske ska ge mig ut på en resa. Måste bestämma mig ganska snart. Jag känner lite så att om jag nu knappt haft någon semester i sommar och inte har något jobb just nu, så kanske det är läge och vila upp sig och komma hem med nya krafter.

070914 Vart är mitt telefonsamtal?

Han lovade att ringa idag, men klockan har nu passerat 21.00, så jag tror jag får ge upp. Inget mejl heller på hela dagen. Så ska man gå här hemma och vara stark och inte oroa sig. Klart man gör det! Försöker hitta på ursäkter om varför han inte ringt. Kanske hela telefonnätet lagt av? Kanske de har någon slags oväntad övning? Kan inte låta bli att titta på dn.se för att se om det har rapporterat något från Afghanistan, men så var inte fallet. Ja, ja, försöker inte tänka för jobbiga tankar utan räknar iskallt med ett litet mejl i morgon med en förklaring.

Jag ville ju prata med honom ikväll. Ville berätta hur bra intervjun gick och att jag faktiskt tror att jag har en chans att få jobbet. Vet inte hur många de tog in på intervju, men jag gjorde mitt bästa för att charma mannen som intervjuade mig.

Ska försöka sova nu och tänka "glada" tankar, men det är inte så lätt när jag inte vet varför han inte hört av sig...

070913 Vill ha honom hos mig!

Satt här vid datorn och kom på att jag skulle bli rätt ledsen om min dagbok/blogg skulle försvinna av någon anledning. Jag har aldrig tidigare skrivit dagbok, så detta är nytt för mig. Så nu har jag kopierat in alla inlägg i ett dokument och det hela resulterade i 35 A4:a sidor! Tror knappt det är sant.

Igår missade jag min Älsklings samtal. Jag hade helt enkelt glömt mobilen hemma och varit iväg på middag hos mina föräldrar. Ångrade då att jag inte åkt hem och hämtat den, för jag hade verkligen uppskattat några snälla och ord.

Men ikväll fick han tag i mig. Vi satt och pratade länge. Jag ville inte lägga på luren ikväll, det spelade inte så stor roll att vi inte hade så mycket att säga, utan känslan av att ha honom "nära" betyder så otroligt mycket.

Personligen känner jag mig så otroligt misslyckad just nu i och med att jag inte har något jobb. Jag ligger i som en liten iller. Har en intervju i morgon, en på måndag och ytterligare en på tisdag. Känner inte att jag kan göra mer just nu...

070912 Krisdagar

Igår kom den, krisen som jag visste vid det här laget skulle komma. Nu är vi precis mitt i mellan 2 leavar (det är mycket svengelska i soldaternas uttryck...) och då är det som värst. Mejlade till honom och bad att han skulle ringa. Bara någon timme senare hade jag honom i luren, lugn, trygg och lite kärlekskrank. Att få prata med honom fungerar precis lika bra som att ta en valium. Min stress lägger sig och vi kan prata om framtiden och om att han faktiskt kommer hem om ca 3 veckor. Den här omgången var det 6 veckor mellan leavarna och det kan ibland kännas som en evighet.

Så nu är det bara att härda ut de närmsta dagarna, för jag vet att snart vänder humöret och jag börjar se slutet i tunneln. När det börjar närma sig 2 veckor då börjat längtan och fjärilarna i magen komma.

Kom på mig själv att titta i kalendern när hans leave efter den som kommer nu skulle vara och insåg att det inte kommer fler, utan han kommer hem för gått! Har nog inte insett att vi faktiskt är på sluttampen av missionen...

11 September

Jag minns så väl den dagen då flygplanen flög rakt in i tornen. Jag satt på kontoret och jobbade och lyssnade på radion. Jag förstod nog inte först vad som hade hänt, utan gick och satte på TV:n och då insåg jag tragedin.

Nu har det gått några år, men denna dag är för mig förknippad med rädsla för vad människor kan göra mot andra människor. Jag skulle aldrig valt att flyga denna dag, med rädsla för vad som kan hända. Tänk att en viss grupp människor kan sätta en hel värld i skräck.

Som ett "brev på posten" läser jag på mil.se att det har varit ett mindre attentat mot en finsk Isaf-styrka. Allt gick bra enligt rapporten. Jag hoppas verkligen inte det händer något mer idag.

070910 Självisk

Har idag haft migrän. Det var länge sedan sist och jag vet att det är en reaktion pga stress. Så när han ringde mig idag så tyckte jag mest synd om mig själv. Ville att han skulle komma hem och ta hand om mig och finnas där för mig. Frågade faktiskt inte så mycket om hur hans dag varit. Han har ändrat sin dagsrytm med att lägga sig mycket tidigare än vad han gjort tidigare. Jag hör på hans röst hur trött han är och att han har stort behov av att komma hem och vila.

Känner att jag rätt trött på situationen med att ha honom så långt borta. Jag vill ha honom här hemma vid min sida. Känner mig som om jag vore singel. Självständig och utan att behöva ta hänsyn till någon här hemma utan gör det som faller mig in.

Längtan är jobbig just nu. Vill bara att missionen ska ta slut!

070909 Jobbigt med avståndet

Helgen har varit bra. På lördagen var jag till en kompis landställe och på söndagen var jag iväg första gången på en kurs som jag valt att gå. Kursen är två dagar i veckan och jag känner verkligen behov av att komma hemifrån och träffa nya vänner.

På kursen så visade det sig två stycken av deltagarna varit iväg på mission, den ena 3 gånger! Han har idag 3 barn och fru, så jag kunde ju inte låta bli att fråga om han var intresserad av att åka igen. Svaret var nej pga familjesituationen, men det var helt klart att han skulle vilja åka iväg igen.

Under helgen har jag fått flera korta samtal från Afghanistan. Det är skönt, men just nu så känns han så otroligt långt borta. Med det menar jag inte bara i mil utan även i hjärtat. Nu är vi snart tidsmässigt halvvägs till sista leaven och då är det som jobbigast. Jag hoppas att det vänder om några dagar, så jag kan åter se ljuset i tunneln.

070908 Tiden går...

Var igår på ytterligare en intervju. Visst är det kul att jag kommer så långt att jag får gå på intervjuer, men det är ett fast jobb jag vill ha!

Mejlar min lilla Gubbe rätt så ofta just nu. Ibland är det väldigt dåligt på svarsfronten. Han har mycket att göra om dagarna och hinner inte svara och det gör mig inte så mycket, bara han läser mina rader och förstår hur mycket jag längtar efter honom så är jag nöjd.

Jag har ju försökt att skriva handskrivna brev lite då och då. Fick då veta att jag är en av de flickvänner som skriver flest brev. Blev jätteförvånad, för så många brev har jag inte skickat! Trodde alla kärlekskranka tjejer och killar skrev ett litet brev eller kort lite då och då?

Nu har vissa befäl från nästkommande mission kommit till Afghanistan för att se hur saker och ting går till. Detta var verkligen ett bevis på att FS13 mission närmar sig slutet. Tänk, nu är det bara cirka två månader kvar... (och en sista leave har vi kvar!)

070905 Brevet

Idag när jag kom hem låg det en överraskning i brevlådan. Ett brev från Afghanistan! Jag la det på köksbordet och njöt av att bara se på det. Med lite pirr i magen öppnade jag det en stund senare och läste. Det var inte ett långt brev, men det som stod där betyder så otroligt mycket för mig. Tänk att några rader kan göra en så glad!

Jag har under missionen försökt att skicka ett litet brev då och då till honom. Jag inser själv vad otroligt uppskattat det är att få ett handskrivet brev och inte ett mejl via internet.

Vi pratade kort nu i kväll. Han var rejält trött och skulle lägga sig tidigt. Jag har helt gått ifrån min regel att prata varannan dag, nu är det varje dag som gäller! Framför allt har det blivit så sedan jag blev arbetslös och inte har så mycket för mig på dagarna... jo jag sitter framför datorn och söker jobb, men det sociala har minskat radikalt, vilket inte är så roligt...

070905 Anställningsintervju

Har i veckan varit iväg på två intervjuer. Jag har sökt olika administrativa tjänster tex som assistent, kontorsansvarig, löneassistent mm.

Det ena jobbet var ett riktigt skitjobb. När arbetsgivaren ringde och berättade om jobbet så lät det intressant, men ju mer jag frågade om arbetsuppgifterna så insåg jag att ett mer monotont jobb får man leta efter.

Det andra jobbet var klart mer intressant. Ett företag med ca 15 anställda. Ljusa och trevliga lokaler och framförallt bara ca 8 km från min bostad. Intervjun gick bra och de sa att de skulle höra av sig om några dagar, så jag håller tummarna.

I Afghanistan är allt lugnt. Nu kommer de sist hem från deras andra leave och snart åker vissa hem för den tredje och sista leaven. Fick igår höra ett preliminärt datum på när han ska komma hem i november. Det är cirka en vecka tidigare än jag trott tidigare och för mig känns det helt underbart. Vi får se om datumet står fast eller blir ändrat?

070903 Kärlek på avstånd

Nu är det nästan 2 veckor sedan han åkte tillbaka till Afghanistan. Igår pratade vi länge. Jag reflekterade över att vi faktiskt satt och småpratade om allt och ingenting. I och med att jag inte har något jobb just nu, så är funderingarna om jag ska söka jobb i hans hemstad eller min. Vad vill vi när han kommer hem? Är ett samboförhållande inte på sin plats nu efter ett 9 månaders distansförhållande?

Jag har under veckan som passerat varit rätt ledsen, men han har verkligen funnits där för mig. Han har ringt när jag minst anat det, om så bara några minuter. Det är en lustig känsla, men bland känns han så otroligt långt bort och ibland så nära. Det är bara den där varma famnen som fattas mig...

När vi pratades vid så frågade jag om allt var lugnt och han svarade att det var lugnt. När jag sedan satte mig vid datorn så läste jag att det varit ett bombattentat inte allt för långt från den svenska campen. Blev besviken på att han inte sagt som det var och vad som hänt, samtidigt vet jag att han inte vill oroa mig i onödan. Det är svårt att ha en rak kommunikation när jag egentligen inte vill veta alla detaljer. I vilket fall så lät han lugn och trygg, så det smittade av sig lite, men oron är tillbaka...

Förhindra missförstånd och avundsjuka

Har idag haft en jättetrevlig dag på landet med en ny manlig vän. Jag träffade honom för några veckor sedan och vi delar bla glädjen och intresset av att vara ute i skog och mark. Han bjöd in mig till hans landställe och vi var ute och plockade kantareller i det fina vädret.

Han undrade om jag inte skulle stanna över natten, men jag avböjde erbjudandet. Jag har tagit till mig något som jag läst på soldat-forumet, nämligen att inte sätta mig i en situation som min pojkvän kan uppleva som jobbig. Sanningen är nog att jag istället vände på frågan. Skulle jag vilja att han sov över hos en tjejkompis om jag var bortrest? Svaret på den frågan om jag ska vara ärlig är nej. Så av den anledningen körde jag 15 mil till min kompis landställe och sedan på kvällen de 15 milen hem igen.

Jag hade tidigare frågat min pojkvän om vad han tyckte om att jag åkte iväg till min kompis landställe och han tyckte det var helt okej. Jag är jätteglad för svaret, men valde att agera på ett sätt som inte på något sätt skulle leda till missförstånd eller avundsjuka.

070901 Hur kan de göra så?

Får läsa nu på morgonen att Korea betalat 2 miljoner dollar till talibanerna för att de skulle släppa gisslan. Hur har de tänkt då? Hur många fler människor kommer att dö nu när de har råd att köpa ännu mer vapen och utrustning. Vad har de lärt sig? Att det lönar sig att ta gisslan!

Läste även att i östra Afghanistan, där hade talibanerna försökt att skicka in raketer på Amerikanska campen, men missat och civilbefolkning hade dött.

Jag som faktiskt mådde rätt bra! Nu vill jag endast ha hem honom. Jag som igår tyckte 2,5 månad var en kort tid, nu känns det som ett år...

070901 Mitt i natten

Klockan har precis passerat midnatt. Sommaren är över och nu återstår endast några fina kvällar och sedan är hösten här. Idag är vi inne i September månad och jag är otroligt lycklig över att det endast återstår ca 2,5 månad av missionen.

Ikväll hade vi bokat en telefondate, men jag valde istället att åka iväg till en kompis. Jag mejlade honom och bad att han skulle ringa på mobilen, men inget samtal kom under kvällen. Direkt började jag hitta på olika anledningar till varför han inte hört av sig. Kanske han fick ändrade planer och inte kunde ringa? Kanske han inte ville störa mig när jag var iväg till min kompis? Så fort jag kom hem nu ikväll så satte jag på datorn och där fanns svaret. Han hade inte lyckats få någon linje på telefonen och gav tillslut upp och mejlade istället. Daten är nu uppskjuten till i morgon.