Vaknade med ett leende på läpparna i morse. Tänk nu är han äntligen på väg hem till mig. Vi pratade lite snabbt igår. Jag inser att vi totalt struntat i min varannandag regel utan hörs av nästan varje dag.
Sitter nu på jobbet och reflekterar över något som jag sa till min mamma i morse. Jag sa: När han kommer hem på fredag så ska vi först gå och handla tillsammans, så han får välja lite godsaker i affären som han saknat. Min mamma tittade på mig och sa: Du menar i morgon? Jag har helt tappat kontrollen på dagarna, denna dag har legat så långt fram i framtiden så jag har svårt att förstå att den är här.
Så nu är han någonstans i världen och flyger så snabbt han kan för att komma hem till mig. Jag gissar att när jag minst anar det så piper telefonen och jag får ett litet sms på mobiltelefonen... det var många veckor sedan sist.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar