Tänk, nu är vi inne i august och missionen ser inte längre ut som en lång evighet.
Äntligen närmar sig nästa leave på riktigt! Idag sa han att han skulle börja packa. Sist så hade han mycket att göra tills sista sekund på campen, så det var knappt med tid att få med sig de saker han ville ha hem.
De sista dagarna har vi inte hörts av så mycket. Han har haft fullt upp och jag har haft mycket på jobbet och på fritiden.
Tanken på att han snart ska komma hem gör så att jag får fjärilar i magen, längtan är helt otrolig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar