Är så otroligt arg och besviken. Jag brukar verkligen inte använda mig av ord som arg, men idag är det befogat. Min chef har sedan ett halvt år tillbaka gett sken av att jag skulle få fortsätta arbeta hos dem. Jag frågade lite försiktigt innan sommaren hur det skulle bli, men han gav bara ett flummigt svar och gick sedan på semester. Idag, två dagar före projekttidens slut berättade han att så var inte fallet och att jag inte skulle få jobba kvar. Jag som trivts jättebra med arbetsuppgifterna och kollegorna. Så nu står jag med en pojkvän i Afghanistan som jag hoppas ska bli min sambo när han kommer hem och inget jobb. Är totalt livrädd för att bli arbetslös och driva här hemma.
Jag mejlade till min pojkvän och några timmar senare så ringde det i mobilen. Jag fick chans att prata av mig lite, vilket var skönt. Jag vet faktiskt inte riktigt hur vi ska lösa framtiden på ett bra sätt. Ska jag söka jobb i hans hemstad och bo där utan honom tills han kommer hem eller ska jag söka jobb i min hemstad? Vad kommer hända när han kommer hem? Hur kommer vi att trivas med varandra när vi kommer att bo under samma tak? Vi kom fram till att vi nu varit tillsammans i över 6 månader. Det känns ibland skrattretande hur få dygn vi spenderat tillsammans under detta halvår. Det som jag i alla fall vet, det är hur mycket jag tycker om honom! Resten får lösa sig...
Blev erbjuden att gå på bio ikväll, vilka goa vänner jag har!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilken skitstövel till chef! Och tråkigt att du inte får vara kvar när du trivs :( Men kanske är det trots allt lättare att söka jobb i din hemstad och sedan bestämma vart ni ska bo? Låter jobbigt att flytta till honom innan han har kommit hem. (nu vet jag ju iofs inte hur långt det är eller om du har bra kontakter även i staden han bor) Huvudsaken är ju iaf att ni tycker om varandra och vill fortsätta. Utlandsstjänst är verkligen ingen dans på rosor för ett förhållande. Min chef i Kosovo brukade säga att även de anhöriga förtjänade en medalj, men det fick soldaterna fixa själva. Du får fråga honom vad du får i "medalj"? PS, guldet är billigt i Abu Dhabi ;-)
Hej Steffanie!
Ja livet är lite upp och ned just nu! Jag var på en förhandsvisning av filmen "Bristande bevis" igår. Det var skönt att göra något trevligt! Det var en bra film, men jag rekommenderar att invänta den som hyrfilm och se den i soffan hemma.
Jag har både fina örhängen och ett silversmycke runt halsen som inhandades vid förra leaven, så jag känner mig ihågkommen.
Jag är inte van vid att få små presenter, så jag blev lite nervös när han tog fram den lilla asken och gav den till mig, man vet ju aldrig vad som kan finnas där i...?
Skicka en kommentar